Näringsrekommendationer

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012, bör mindre än 10 % av energin från maten komma från tillsatt socker. För vuxna motsvarar det ungefär 50-75 gram tillsatt socker per dag beroende på hur mycket energi man behöver. Så mycket socker finns det i en halv liter läsk sötad med socker, en halv näve lösgodis eller en stor färdigförpackad glasstrut.

Äter man mer tillsatt socker än 10 % av kalorierna är det svårt att få plats med näringsrik mat som ger tillräckligt av vitaminer och mineraler, utan att man samtidigt får i sig mer kalorier än man gör av med.

WHO rekommenderar att intaget av fria sockerarter är mindre än 10 % av energiintaget. Fria sockerarter definieras som tillsatt socker och socker som naturligt finns i honung, sockerlag, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.

WHO har också gjort ett tillägg i sin rekommendation att intaget av fria sockerarter gärna kan vara under 5 % av energin för att minska risken för karies ytterligare. 5 % motsvarar ungefär 25 gram.

Läsk

Läsk har en lång rad hälsorisker och enligt en studie från 2015 gjord på Tufts University i Boston ligger sockrade drycker bakom ett stort antal dödsfall varje år exempelvis genom diabetes, cancer och hjärtsjukdomar.

Enligt en studie gjord på American Academy of Neurology löper den som dricker fyra eller fler burkar med läsk dagligen en 30 % ökad risk för depression. De som drack fyra burkar fruktjuice per dag hade 38 % högre risk att drabbas av depression än de som inte drack sötade drycker. Risken verkade vara större för de som drack lightdrycker istället för vanliga.

Lightdrycker

Ny forskning kopplar nu samman konstgjort sötade drycker med en kraftigt förhöjd risk för både stroke och demens, skriver brittiska Dailymail år 2017. En ny studie från Boston University visar att lightläsk inte bara påverkar kroppen utan också hjärnan. I studien, där 4372 personer medverkade, har forskare analyserat hur många konstgjort sötade och sockrade drycker testpersonerna fått i sig under en tioårsperiod. Resultatet visade att de människor som dricker minst en lightdryck om dagen har tre gånger så hög risk att drabbas av demens och stroke, jämfört med de som dricker läsk mindre än en gång i veckan.

Bara en lightläsk om dagen kan öka risken för stroke eller hjärtinfarkt. Enligt forskare från University of Miami och Columbia University visade det sig att dem som drack lightläsk var 43 % mer benägna att drabbas av en hjärt- och kärlsjukdom.

Enligt en studie gjord på University of Minnesota löper den som dricker en lightläsk om dagen 36 % ökad risk att drabbas av typ 2-diabetes.

Uppdatering 2024:

Aspartam E951

Aspartam används i de flesta lightdrycker, kakor, saft, glass, godis, yoghurt och så vidare. I kroppen hydroxyleras det till asparginsyra, fenylalanin och metanol som är giftigt. Enligt många forskare är aspartam troligen den värsta av alla våra tillsatser och bör undvikas så långt som möjligt. 

Aspartam är kopplat till migrän, Alzheimer, ALS, förstadie till diabetes och det har debatteras mycket huruvida det orsakar cancer eller inte. Studier har påvisat förhöjd risk för blod- och lymfcancer hos honråttor, leukemi, lymfcancer och bröstcancer. I Japan är Aspartam strängt förbjudet med dessa larmrapporter som grund, men i USA och EU är det fortfarande tillåtet.

Aspartam misstänks, av ett flertal forskare, kunna motverka kroppens produktion av serotonin. Serotonin är en signalsubstans som påverkar vårt välmående, som självförtroende, och förmågan att vara nöjd med våra tillgångar samt vårat utseende. En brist på detta ämne misstänks kunna vara en av anledningarna till anorexi, humörsvängningar, aggressioner, vilket det förstnämnda är mycket vanligt bland unga flickor.

Källor:

Morotsliv, Matfusket, Mercola, NCBI

Dr. Russell L. Blaylock, EXCITOTOXINS, The Taste that Kills.

H. J. Roberts, Aspartame: Is it safe?

Syra i läsk förstör tänderna

Dina tänder mår inte bra av att bada i läsk oavsett om det är lightläsk eller läsk med vanligt socker. Det har inget med innehållet av aspartam att göra. Men lightläsk innehåller så mycket syra att gör lika stor skada på tänderna som vanlig läsk med socker. 

År 2007 slog svenska tandläkare larm om att antalet frätskador på tänderna har ökat lavinartat på grund av den ökade konsumtionen av just lightläsk. 

Ann-Katrin Johansson är specialist på barntandvård. Hon har studerat frätskadorna på svenska barns tänder:

– Den syra som finns i dryckerna kan fräta på tänderna och medföra att tandytan försvinner, lager för lager, säger hon till Svenska Dagbladet år 2004.
Hon har skrivit en avhandling om frätskador hos barn och ungdomar och är djupt oroad över utvecklingen. Enligt henne kan dagens ökande konsumtion av sura produkter jämföras med den ökade sockerkonsumtionen efter andra världskriget som ledde till att befolkningen fick mycket mer karies än tidigare.

Internationella studier (2010) pekar på att mellan 10 och 40 % av alla barn och ungdomar har grava frätskador på tänderna och att problemen växer. Största boven i dramat är läsk och lightläsk. En avhandling från Göteborg år 2006 visade att syra från läsk, lightläsk och juice ger allvarliga frätskador på tänderna. Citronsyra och fosforsyra finns i alla sorters läsk även lightläsk, syran orsakar frätskador på tänderna som är svåra att reparera. Avhandlingen visar att det är en mer skadligt att smådricka läsk mellan måltiderna eftersom en ren tandyta utsätts för större angrepp.