Sömn

Sov gott!

Goda sovvanor och tillräcklig sömn ger dig energi, förbättrar din hjärnfunktion och ditt immunförsvar. Reaktions-, koncentrations- och prestationsförmågan förbättras. När du sover reparerar kroppen cellskador som skett under dagens lopp. Under din djupsömn sker viktiga uppbyggnadsprocesser i kroppen som hjälper dig att stå emot infektioner bättre. Sömnbrist utlöser en immunologisk reaktion i kroppen och redan kortvarig sömnbrist kan ge upphov till inflammationer, enligt forskare Vilma Aho. Om ditt immunförsvar ska ta ledningen mot ett virus så måste du sova bra och ju mer vi kan sova när vi väl insjuknat, desto bättre.

sömn

Vi får störst hälsoeffekt genom att prioritera sömnen i alla lägen, enligt Christoph Treier. På andra plats kommer maten, på tredje plats motion och på fjärde plats mental träning. Treiers källor är bl.a. världens ledande sömnforskare, Markku Partinen och författaren till boken Voittamisen anatomia, Aki Hintsa.

Hur många timmar sömn?

Barn, ungdomar i skolåldern och idrottare: minst 8-9 timmar. Vuxna: ca 7 timmar. (Forskning visar olika: 6,5-7,5 timmar / minst 7,5 timmar.) Man kan testa några helger eller på semestern hur mycket sömn man behöver. När vaknar jag? Om du alltid vaknar tidigt, kanske du bara behöver 5-6 timmars sömn. Det spelar ingen roll, bara du känner dig utvilad, menar Paul McKenna.

Treiers råd:

  1. Regelbundenhet är viktigast: gå alltid och lägg dig samma tid, +/- 30 minuter.
  2. Sov max 1 timme längre på helgen.
  3. Att sova på sida är bäst.
  4. Sov med munnen fast. Tejpa!
  5. Drick 2-3 liter vatten per dag.
  6. Rök ej!
  7. Tupplur bra, men max 28 minuter för att undvika djupsömnen.
  8. Undvik snooze!

Ger en tupplur effekt?

Du får samma effekt av 6 minuter som av 24 minuter, påstår Treier. Tuppluren kan ge snabbare slutsatser och bättre minne. Efter 24 minuters sömn kommer man i djupsömn, då tar det längre tid att bli pigg. En tupplur kan tas senast tidig eftermiddag, annars kan det påverka insomning för natten. Tuppluren ska helst inte vara längre än 27-28 minuter.

Trycka på snooze-knappen på väckarklockan?

När du vaknar på morgonen minskar sömnhormonet melatonin naturligt och kortisolnivåerna ökar, likaså serotonin, dopamin och adrenalin. Om du somnar om varje gång du trycker på snooze-knappen, snoozar för mycket eller för länge, kan fenomenet ”sleep drunkness” = ”sömnfylla” inträffa. Det innebär att hjärnan och kroppen inte förstår vilka hormoner som ska frisättas. Då blir det svårare att stiga upp. Dina kognitiva funktioner slås inte riktigt på, det kan bli svårare att fatta beslut, du kan känna dig förvirrad och t.o.m. fatta dåliga beslut. Källa: Prevention.com